Del 1 av introduktion till Ordspråksboken.
Bibeln innehåller en bok som heter Ordspråksboken. Den har 31 kapitel och handlar om vishet som nyckeln till framgång. Framgång vill alla ha, men vad menas med vishet? Varför talar vi inte om vishet mer än vi gör? Hade de bättre koll för väldigt länge sen?
Ordspråksboken börjar med nio kapitel som man kan kalla reklam för visheten. Dessa kapitel sätter en prioritetsordning för ditt liv. Vad du än gör, se till att du söker vishet! Med vishet följer framgång. Börja inte i fel ände, att söka framgång, för då kan du missa visheten. Missar du visheten tappar du antagligen framgången också.
Framgång, vad är det enligt Ordspråksboken? Ett rikt liv som fungerar. Ett liv som flödar över och där du är respekterad. Om mängden pengar och prylar säger Ordspråksboken inte så mycket, bara att du har vad du behöver och kan vara generös mot andra. Än en gång, börja inte i fel ände och sikta mot mycket pengar! Prioritera vishet och som resultat får du ett rikt liv.
Nio kapitel och ändå ingen jättetydlig definition av vishet! Jo, ett kännetecken: den som är vis söker vishet. En viktig del av visheten är villigheten att bli korrigerad, att lära av andra och gå vidare. Visheten är en skatt som man söker aktivt, den trillar inte ner färdig som en lotterivinst. Den är resultatet av en medveten strävan. Vishet är att inte ge upp sökandet efter vishet.
Ordspråksboken utmanar oss: Hur mycket satsar du för att få vishet?
Vi kan läsa andra bibeltexter för att förstå bättre vad Bibeln menar med vishet. Ordspråksbokens text säger att dess huvudförfattare är kung Salomo. Kung Salomo var en världskändis på sin tid, det vill säga runt 950 före Kristus, alltså för nästan tre tusen år sen. Drottningen av Saba reste från sitt land (troligen nuvarande Jemen) till Jerusalem för att undersöka om Salomo verkligen var så vis som det ryktades.
När drottningen av Saba såg all Salomos vishet och palatset han byggt, rätterna på hans bord, hovmännen som satt där, tjänarna i sina dräkter och munskänkarna som passade upp, när hon såg brännoffren han bar fram i Herrens hus, blev hon andlös av förundran. (1Kung 10:5-6)
Lägg märke till att drottningen av Saba såg Salomos vishet. Det var en vishet som gick att se. Det som imponerade på drottningen var Salomos förmåga att omsätta kunskap i praktiken. Han hade låtit bygga ett Guds tempel som var världsberömt, ett hus åt sig själv och ett åt sin drottning. Salomo hade antagligen en enorm personalstyrka. Tempeltjänsten och Salomos hov fungerade med en elegant självklarhet som var befriande.
Ett tydligt kännetecken på vishet: kunskap omsatt i praktiken.
Även om Ordspråksboken inte innehåller någon jättetydlig definition av vishet är den tydlig med varifrån visheten kommer. Den kommer från Gud.
Det gällde även kung Salomo. När han insattes till kung kände han sig osäker och bad en innerlig bön till Gud att ge honom vishet så att han kunde regera på ett bra sätt. Gud uppskattade att han erkände sitt behov och lovade att ge honom ”större vishet än någon annan någonsin haft eller kommer att få”. Detta går att läsa i 1Kungaboken 3:5-15. Tack vare visheten som Salomo fick från Gud blev hans tid som Israels kung landets historiska höjdpunkt. Landet var som störst rent geografiskt. Det var en period av fred och internationell handel. Många, inte bara drottningen av Saba kom till Jerusalem för att träffa Salomo.
Från alla länder kom människor för att lyssna till Salomos vishet, sända av alla kungar som hört om hans vishet. (1Kungaboken 4:34)
Ordspråksboken säger: ”Herrens fruktan är vishetens början” (Ords 1:7, Gud kallas oftast ”Herren” i Gamla Testamentet.) ”Herrens fruktan” eller ”gudsfruktan” betyder att man har respekt för Gud och är villig att rätta sig efter vad han säger.
Nya Testamentet säger ungefär 1000 år senare: ”Om någon av er saknar vishet ska han be till Gud som ger åt alla, generöst och utan förebråelser, och han ska få vad han ber om” (Jakobs brev 1:5). Att Gud gav vishet åt Salomo var alltså inte en engångshändelse. Gud ger vishet till den som ber om det.
Ordspråksboken handlar om vishet. De nio första kapitlen gör reklam för vishet och säger att vishet är nyckeln till ett rikt liv.
Vi har sett två kännetecken på vishet: Vishet är kunskap omsatt i praktiken. Den som är vis slutar aldrig söka vishet.
Ordspråksboken är tydlig med att vishet kommer från Gud. Vi har givit exempel på att Bibeln genomgående säger att Gud ger vishet till den som ber om det.
Eftersom vishet leder till ett rikt liv, betyder det alltså att Gud gärna ger oss ett rikt liv? Precis. Att be Gud om vishet kan tyckas vara att utnyttja Gud. Många upptäcker att den där första bönen kan vara startskottet för en resa där man upptäcker ett sammanhang, bön som en relation till Gud.